får ett jävla bryt snart. FAN OCKSÅ.
jag som kommit över det här med å sitta å gråta, trodde jag, förutom igår då.

men jag vet fan inte vad jag känner över huvudtaget längre, om ngnting, totally fucking LOST!
har såna vidriga humörsvängningar, fort går det också. tålamod totalt noll.

å jag har så jävla ONT! syftar på fysisk smärta denna gången dock.

börjar få panik för att allt är typ SLUT.

men det är lugnt. hysteri är underskattat. typ. ååååååååååååååååååååååååååh. helvete.


jag vill antingen  få i mig ngt som lugnar ner mig eller bara krypa ihop jävligt nära ngn å få ett totalt breakdown, en stunds trygghet.

det underliga (eller..? ja, för mig) är att jag inte vet vilket jag skulle föredra.