fan så trött jag är på dessa humörsvängningar.
dagen började guld, gick åt helvete, sen blev det bättre, nu sitter jag å grinar.
fan vad jag hatar mig själv.

men det är lugnt. för det kommer å bli ett jävla slut på detta.
det känns som om vad jag än gör så drivs jag mot ett enda jävla beslut.

vill kunna fixa allt, vill kunna vara den jag egentligen är.
men det är så jävla svårt, allt bara tar emot hela tiden.

å oavsett vem jag pratar med känner jag mig så fruktansvärt ensam.
det tär på mig så in i helvete. jag klarar det inte.
är jag i Kd den 25e ska bli ändring.
förlåt för alla som brytt sig eller fortfarande gör det.
men jag pallar inte. otillräcklig, once again.

låt mig bara slippa den jävla ångesten!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!